publicerad: 2021
stark
starkt starka
adjektiv
1
som har stor muskelkraft om levande varelse el. (del av) kropp
MOTSATS
svag 1
stark (i något)
starka armar; vara stark i benen; en stor stark karl
○
ibland substantiverat om person
den starkares rätt
○
äv. i fråga om stor andlig kraft
ha starka nerver; en stark personlighet; hon är stark så hon ska nog klara av krisen; hon har en stark vilja; teckning är inte hans starka sida
○
äv.
som har stor makt eller slagkraft
en stark armé; en stark front; stadens starke man; en stark regering
○
äv. om föremål
som håller för stor belastning
en stark nylonlina
○
äv. om naturföreteelse
som utvecklar stor kraft
starka vindar; en stark kustström; stark blåst
stark som en björn/häst/oxe
mycket starkhan rör sig tungt och är stark som en oxe
2
duktig i något
stark (i något)
hon är stark i matematik; det var starkt av honom att bli tvåa
belagt sedan 1695
3
som har stor omfattning
stark kyla; stark värme; hon talade med stark brytning; stark efterfrågan på arbetskraft
○
särskilt om känsla el. attityd
hon kände stark vrede; han kände en stark längtan efter sina barn; hon kände stark samhörighet med honom
○
äv. neutralt
som har viss omfattning som framgår av sammanhanget
delegationen var 20 man stark
belagt sedan ca 1452
Nya eller Karls-Krönikan
4
som gör intensivt intryck på sinnena el. kroppen; särsk. på lukt- och smaksinnet
starkt kaffe; starka cigaretter; starka kryddor; stark senap; starka mediciner; en stark doft av lavendel
○
spec. om dryck med hög alkoholhalt; ibland substantiverat
en stor stark
○
spec. äv. om ljusintryck
starkt solljus; en stark glödlampa; hans ögon tålde inte det starka dagsljuset
○
spec. äv. om ljudintryck
starktonig
han har en stark röst; hon lade en stark betoning på det sista ordet
○
äv. i fråga om konstnärlig verkan
en stark film
smaka starkt
dricka spritförsta gången hon fick smaka starkt hemma var på studenten
starka glasögon
se
glasögon
belagt sedan 1400–25
Heliga Birgittas uppenbarelser
5
något exaktare definition i språkvetenskapliga sammanhang
vars böjning kännetecknas av vokalväxling i vissa former; om verb
MOTSATS
svag 5
"springa" är ett starkt verb som böjs "springa, sprang, sprungit"
○
äv. i fråga om adjektivböjning
stark adjektivböjning har man bl.a. efter obestämd artikel
belagt sedan 1849