publicerad: 2021  
stenig stenigt steniga
sten·ig
adjektiv
ste`nig
● fylld med (mindre) stenar
en stenig strand; en stenig ravin; en stenig flod­bädd; stenig jord; stenig mark
belagt sedan 1279 (öppet brev utfärdat av abbot Nils i Nydala om ägobyten (Svenskt Diplomatarium)); 1658 i sin nuv. form; fornsvenska stenogher