publicerad: 2021  
stund stunden stunder
stund·en
substantiv
● kortare tids­period vanligen högst ett par timmar
morgonstund
jag kan bara stanna en liten stund; hon kommer om en stund
○ äv. tidpunkt
hon tyckte om honom från första stund; han trodde att hans sista stund var kommen
○ ibland med ton­vikt på inne­håll (det som händer eller dylikt); någon gång om längre tids­period
frågestund; pratstund
hon har inte haft en ledig stund på hela dagen; han var tagen av stundens allvar; dikten var en stundens in­givelse; i mot­gångens stund prövas vännen
en bra/god stund längevi fick vänta en god stund innan han kom
ha sina ljusa stunder emellan­åt visa goda egenskapervisst har han sina ljusa stunder men oftast är han mest gnällig
i sista stund nätt och jämnt i tidde hann fram till tåget i sista stund
i skrivande stund i detta ögon­blicknär jag skriver detta: i skrivande stund har jag inte bestämt mig om jag ska över­klaga beslutet eller ej
leva för stunden bara tänka på nuet (och inte planera för fram­tiden)efter­som hennes sjukdom är obotlig försöker hon leva för stunden
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen); fornsvenska stund 'tid; tid­punkt; timme'; gemensamt germanskt ord, ev. besläktat med stånda