SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 stura sturade sturat verb stu`ra ● dialektalt tjura någon sturar han satt och sturade i ett hörn belagt sedan 1855; sv. dial. stura 'stirra; vara trumpen eller sorgsen', nära besläktat med stur 'trumpen; sorgsen'; jfr lågtyska stur 'styv; sträng; ovänlig'; besläktat med stursk sturasturande SO Alfabetisk lista stupor subst. stupränna subst. stuprör subst. stuprör (rör) stupstock subst. stura verb sturig adj. Sturm und Drang subst. Sturm und Drang-period (Sturm und Drang) stursk adj. stuss subst. Till alla ordböcker