publicerad: 2021
svepa
svepte svept, presens sveper
verb
1
ofta med partikel, t.ex.förbi, ut
förflytta sig snabbt med vida rörelser
SE
svep 1
någon/något sveper (förbi/ut) någonstans
någon sveper (förbi) någonstans
någon sveper (ut) någonstans
något sveper (förbi) någonstans
något sveper (ut) någonstans
flygplanet svepte över deras huvuden; hon svepte förbi i en fladdrande morgonrock; en varm vind svepte in genom porten
○
äv.
föra med snabb vid rörelse runt kroppen beträffande arm el. annan kroppsdel
han svepte dramatiskt ut med armen
○
äv. med avseende på blick eller dylikt
han lät blicken svepa runt horisonten
○
äv. utan innebörd av rörelse
ekarnas svepande grenar; ledstångens svepande kurva
2
ofta med partikel, t.ex.bort
få att förflytta sig i snabb, vid rörelse
någon/något sveper (bort) någon/något
någon sveper (bort) någon
någon sveper (bort) något
något sveper (bort) någon
något sveper (bort) något
han sveptes bort av strömmen
belagt sedan 1795
3
ofta med partikel, särskiltin, om
linda (in) i tyg
JFR
insvepa
någon sveper något (om någon/något)
någon sveper något (om någon)
någon sveper något (om något)
någon sveper (in) någon/något (i något)
någon sveper (in) någon (i något)
någon sveper (in) något (i något)
någon sveper (om) någon/något (med något)
någon sveper (om) någon (med något)
någon sveper (om) något (med något)
han svepte in sig i den varma filten; hon svepte pälsen om sig
○
spec. med avseende på lik
linda in i lakan eller dylikt för begravning
JFR
svepning
någon sveper någon
belagt sedan 1526
4
oskadliggöra minor
SE
svep 2
någon/något sveper något
någon sveper något
något sveper något
belagt sedan 1899
5
vardagligt
dricka snabbt
någon sveper något
svepa en vinare; han svepte (i sig) en öl
belagt sedan 1889
svepasvepande