publicerad: 2021  
tagg taggen taggar
tagg·en
substantiv
1 vass ut­skjutande spets spec. från växt­organ (t.ex. stam el. blad) el. från kroppen på vissa djur
JFR 2torn
piggsvinstagg; tisteltagg
hon stack sig på rosens taggar; igel­kotten spärrade ut taggarna
○ äv. något ut­vidgat
taggtråd
taggarna i älgens krona
○ äv. bildligt, sär­skilt i ut­tryck för att något är bekymmersamt, sårande eller dylikt
hans ord satt som en tagg i hjärtat; en tagg i sam­vetet
ha (alla) taggarna ut­åt vara aggressivhan är svår att sam­arbeta med för han har all­tid taggarna ut­åt
belagt sedan 1472–86 (i sammansättn. törne-; (Speculum Virginum)) fornsvenska tagger; besläktat med tyska Zacke 'pigg', engelska tag 'stift'; av ovisst urspr.
2 språk­vetenskap m.m. specificerad information om viss (liten) del av data­lagrad text
varje ord i data­basen är försett med en tagg som an­ger ord­klass
○ äv. om en klottrares signatur, t.ex. sprayad på väggar
belagt sedan 1973; av engelska tag 'lapp, märke'