publicerad: 2021  
terrier terriern, plural terrier
terri·ern
substantiv
terr´ier
● typ av livlig hund med fyr­kantig nos och ofta sträv päls
airedaleterrier; foxterrier; westhighlandterrier
skotsk terrier; en ilsket skällande och nafsande terrier
○ ofta bildligt, för att ut­trycka aggressiv ihärdighet
läraren var på honom som en terrier hela tiden; backen var som en terrier på mot­ståndarnas skytte­kung
en­vis som en terrier se envis
belagt sedan 1886; av engelska terrier med samma betydelse; till medeltidslat. terra´rius 'jord-; mark-'; till terra