publicerad: 2021  
tidig tidigt tidiga
tid·ig
adjektiv
ti`dig
● som in­faller i början av en viss tids­period som fram­går av samman­hanget; särsk. när tids­perioden är en (del av en) dag
MOTSATS 4sen 1
han beställde tidig väckning; den tidiga skymningen på sen­hösten; de åt en tidig lunch; på ett tidigt stadium; ett av författarens tidiga verk; det är bra att vara tidigt ute, för efter 10 blir det rusning; tidigt på morgonen (adverbial)
○ spec. som in­träffar före väntad eller normal tid­punkt
hans för tidiga död; våren var tidig det året; gästerna kom för tidigt (adverbial)
○ äv. för att an­ge första delen av viss tids­period
från tidigt 1800-tal; det var tidig efter­middag
○ äv. om person el. till­stånd, spec. för att an­ge att någon förmåga upp­nås före förväntad tid­punkt
MOTSATS 4sen 2
alla deras barn var tidiga med att gå
○ spec. om person för att an­ge att hans/hennes aktivitet ut­vecklas i början av någon tids­period
tidiga semester­firare; en tidig representant för modernismen
belagt sedan 1650; av lågtyska tidich med samma betydelse; till tid; jfr ur­sprung till otidig