publicerad: 2021
tokig
tokigt tokiga
tok·ig
adjektiv
1
vardagligt
som saknar grundläggande själslig förmåga och alltså inte är tillräknelig
han blev tokig och måste tas in på en vårdanstalt
○
ofta försvagat
som (ofta) beter sig dumt eller oberäkneligt
JFR
narraktig
Hoppa från fem meters höjd? Är du tokig?; hans tokiga syster som kom i baddräkt till vigseln
○
äv.
som känner sig mista självbehärskningen efter någon svår påfrestning
man blev nästan tokig av oväsendet; han längtade sig tokig efter barnen
○
äv. om handling och dylikt, ibland med uppskattande innebörd
en tokig idé; tokiga griller; han roade sällskapet med tokiga upptåg
belagt sedan 1617
2
felaktig
JFR
befängd
de gick en tokig väg; klockan gick tokigt (adverbial); småbarnen bär sig tokigt åt när de äter (adverbial)
○
i förbindelse med negation ofta som uttryck för reserverad uppskattning
(inte) dålig
middagen var inte så tokig; 10 000 åskådare på matchen – inte så tokigt
belagt sedan ca 1700
3
med prep.i
ytterligt förtjust i någon el. något
tokig i någon/något
tokig i någon
tokig i något
barnen är tokiga i glass; hon är tokig i småbarn
belagt sedan 1885