SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 dunge dungen dungar dung·en substantiv dung`e ● mindre skog eller trädgrupp JFR lund, skog skogsdunge; träddunge belagt sedan 1640; i bet. 'buskage, lund' enbart svenskt ord; jfr no. dunge 'hop; hög'; besläktat med dynga SO Alfabetisk lista dunderskräll (dunder-) dundersuccé (dunder-) dundertabbe (dunder-) dundertabbe (tabbe) dundra verb dunge subst. dunig adj. dunjacka subst. dunjacka (dun) 1dunk subst. 2dunk subst. Till alla ordböcker
