publicerad: 2021  
tysta tystade tystat
verb
tys`ta
● ofta med partikelnner, utan större betydelse­skillnad få att sluta tala
någon tystar (ner) någon/något
någon tystar (ner) någon
någon tystar (ner) något
hon tystade honom med ett finger mot hans läppar; han försökte tysta ner publiken
○ äv. något ut­vidgat vanligen med partikel (kraftigt) dämpa ljud­nivån hos
tysta ner radion lite
○ äv. bildligt, spec. hindra från att fram­föra sin åsikt ibland genom full­ständig likvidation
de kritiska tidningarna blev tystade av regimen
○ spec. äv. inte låtsas om inre röst eller dylikt
tysta sam­vetet
belagt sedan 1526
tystatystande