publicerad: 2021  
snille snillet snillen
snill·et
substantiv
snill`e
person med lysande (intellektuell) begåvning på något om­råde el. i all­mänhet
SYN. geni
språksnille; universalsnille
ett matematiskt snille
någon gång äv. lysande begåvning
hennes snille
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska snille; till snäll i bet. 'duktig; rask; listig'
Man äger ej snille för det man är galen. Titel på dikt av Johan Henrik Kellgren (1787)