publicerad: 2021  
uppmäta uppmätte uppmätt, presens uppmäter
verb
upp`mäta
1 ofta lös förbindelse, se mäta upp fast­ställa måtten hos något
någon uppmäter något (till något)
kastet upp­mättes till 75 meter
belagt sedan 1492 (Stockholms stads tänkeböcker); fornsvenska upmäta
2 ofta lös förbindelse, se mäta upp iordning­ställa viss mängd av något
någon uppmäter något
upp­mäta gardin­längder
belagt sedan 1492 Stockholms stads tänkeböcker
uppmätauppmätande, uppmätning