publicerad: 2021  
upp
adverb
1 i mot­satt riktning mot fall­riktningen från en lägre nivå till en högre; mer el. mindre rakt
MOTSATS ner 1
uppför; upphalare; upphängning; upphöja
solen har gått upp; pumpa upp vatten; klättra upp i trädet; hänga upp tvätt på linan
○ äv. med inne­börd av befintlighet
taket bärs upp av laminerade tak­stolar; konstruktionen hålls upp av en stål­ställning
○ ibland äv. beträffande huvud­sakligen horisontell riktning, spec. norr­ut men äv. all­männare
tåg­resan från Växjö upp till Lule­å; gå upp i vind för att bärga seglen
○ äv. för att an­ge mer el. mindre lod­rät in­riktning el. orientering; beträffande person ofta med bi­betydelse av aktivitet eller dylikt
JFR 1uppåt
resa sig upp (från bordet); räta upp sig; hon stiger upp sent om morgnarna
○ äv. bildligt beträffande riktning mot el. belägenhet på tänkt högre nivå eller dylikt
före­ställningen bärs upp av flera skickliga solister; hon har all­tid sett upp till sina föräldrar
○ spec. beträffande riktning mot högre värde på skala eller dylikt el. mot högre kvalitets­nivå el. högre (makt)position eller dylikt
JFR upp 2
ett brott som kan ge upp till fem års fängelse; ingen­ting går upp mot en kall öl; beslutet fattas av en chef högre upp i organisationen
backe upp och backe ner se backe
botten upp! se botten
bättre upp! se bra
dubbelt upp se dubbel
en trappa upp se trappa
gata upp och gata ner se gata
ha fullt upp se full
nätt upp se nätt
rakt upp och ner se rak
rätt upp och ner se rätt
sida upp och sida ner se sida
tummen upp för någon/något se tumme
upp med hakan! se haka
upp över öronen se öra
belagt sedan 1000-talet (runsten, Tillinge, Uppland (Sveriges runinskrifter)); runform ub, fornsvenska up, op; gemensamt germanskt ord, besläktat med öppen
2 till en högre grad eller större om­fattning konkret el. abstrakt
JFR upp 3
upphettning; uppladdning; upplivande; uppmuntring; uppsving
pigga upp sig med en kopp kaffe; jazza upp en gammal barnvisa; värma upp huset; piska upp en opinion; hetsa upp sig i onödan; elden blossade åter upp; det blåste upp från syd­väst
○ äv. med bi­betydelse av allt­för hög grad etc. i vissa sammansättn.
uppklädd; uppreklamera
belagt sedan senare hälften av 1400-talet Latinskt-svenskt glossarium
3 med på­börjande (av något)
JFR upp 2
uppstå; upptakt
stämma upp en sång; ta upp kampen mot miljö­förstöringen; bryta upp från festen
○ äv. för att an­ge ökad koncentration
se upp för mötande trafik!; hör upp, gott folk!
○ ibland all­mänt förstärkande i vissa ut­tryck
starta upp datorn; starta upp ett före­tag
belagt sedan början av 1300-talet Skåne-Lagen
4 i vissa ut­tryck med till­fällig verkan så att visst förlopp eller dylikt blir av­brutet
JFR upp 7
filmen uppe i maskin­rummet hade hakat upp sig; han hängde all­tid upp sig på oväsentliga detaljer
○ äv. beträffande själva förloppet
regnet håller nog upp fram emot efter­middagen
○ äv. för att an­ge senareläggning av något i konstruktion medskjuta
mötet sköts upp till följande vecka
belagt sedan 1413 Några Gambla Stadgar
5 till ett full­bordande (av något)
JFR upp 6
uppdatera; uppsamling; uppsluka; uppvilad
dela upp böckerna; köpa upp hela lagret; hälla upp en drink; rör om tills pulvret lösts upp; deras hus brann upp; äta upp maten
○ äv. all­mänt förstärkande vid någon i sig full­bordad handling
JFR upp 7
uppsummering
sluta genast upp med det där!
belagt sedan ca 1300 Westgöta-Lagen
6 till ett fungerande resultat för att an­ge att handlingen etc. skapat någon ny (konkret el. abstrakt) helhet
MOTSATS ner 2 JFR upp 5
upprätta
bygga upp ett köp­centrum; hon försöker bygga upp ett nytt förhållande; dra upp rikt­linjerna för projektet; han skrev upp vad som sades på mötet
belagt sedan förra hälften av 1300-talet Uplands-Lagen
7 ofta i konstruktion medge med av­slutande av den an­givna el. under­förstådda handlingen etc.; gärna slut­giltigt
uppgiven; uppsägning
ge upp kampen; ge upp in­för över­makten; säga upp av­talet
belagt sedan 1371 stilleståndsfördrag mellan anhängare och motståndare till kung Albrekt (Styffe)
8 ofta i konstruktion medta som före­mål för direkt behandling vanligen tanke­mässig eller dylikt
JFR uppe 3
ta upp ett nytt samtals­ämne; ta upp frågan på dag­ordningen
ta illa upp se illa
vara upp till någon vara någons sak att av­göradet är upp till ägarna att besluta huru­vida de vill börs­notera sitt före­tag eller inte
belagt sedan senare hälften av 1300-talet Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)
9 i vissa ut­tryck; vanligen i konstruktion medta till sitt förfogande
upptagen
ta upp en extra sitt­plats; ta upp någons tid i onödan
belagt sedan 1347 privilegier för allmogen på Kopparberget utfärdade av kung Magnus (Svenskt Diplomatarium)
10 i vissa ut­tryck med stödjande funktion
uppbackning; uppslutning
laget backas upp (ekonomiskt) av det stora flygbolaget; hela regeringen slöt upp bak­om utrikes­ministern
○ äv. försvagat för att an­ge del­tagande eller dylikt
ställa upp i en tävling
belagt sedan ca 1900
11 till öppet läge eller till­stånd
uppfläkt; uppslagen
fönster­luckorna flög upp; slå upp en bok; hon fick inte upp låset
○ ofta för att an­ge mots. till en förslutande el. stängande handling etc.
korka upp en vinflaska; knäppa upp skjortan
○ ibland äv. vanligen i sammansättn. el. konstruktion medfälla till funktions­dugligt till­stånd
MOTSATS ihop 3, samman 3
fälla upp paraplyet
○ äv. bildligt
han fick upp ögonen för miss­förhållandena
belagt sedan förra hälften av 1300-talet Westmanna-Lagen
12 till en fram­trädande position för sinnena, med­vetandet etc.; konkret el. abstrakt
uppdaga
hon hoppade i vattnet och dök upp en bit ut från bryggan; en gammal bekant dök plötsligt upp; pjäsen kommer upp (på teatern) i början av nästa år; filmen går upp på svenska biografer i oktober
vara någon upp i dagen se dag
belagt sedan 1400-talet Ett forn-svenskt legendarium