publicerad: 2021  
urskulda urskuldade urskuldat
verb
u`rskulda
● försvara genom att an­föra förmildrande om­ständigheter för viss förseelse eller dylikt
JFR rättfärdiga
urskulda någon/något/sats (med något/sats)
urskulda någon (med något)
urskulda någon (med sats)
urskulda något (med något)
urskulda något (med sats)
urskulda sats (med något)
urskulda sats (med sats)
ur­skulda ett brott; försöka ur­skulda en gärnings­man; le ur­skuldande
belagt sedan 1626; till fornsvenska urskuld 'ur­skuldande, ur­säkt'; jfr ur­sprung till skuld, skyldig
urskuldaurskuldande, urskuldning, urskuldan
urskulda sig