publicerad: 2021  
vård vården vårdar
vård·en
substantiv
vå´rd
1 knappast plur. till­syn förenad med viss behandling särsk. av svaga el. sjuka personer i syfte att uppe­hålla livet el. bota
SYN. behandling 3 JFR omsorg 1, omvårdnad, skötsel
vårdhem; vårdpersonal; akutvård; hemvård; mödravård; samhällsvård; öppenvård
vård (av någon/något)
vård (av någon)
vård (av något)
medicinsk vård; psykiatrisk vård; få ordentlig vård på sjuk­hus; hon fördes till lasarettet för vård
○ äv. med av­seende på kropps­del
fotvård; hudvård; tandvård
○ äv. om mot­svarande organisation eller dylikt
bygga ut vården
○ äv. något förskönande
kriminalvård
○ äv. om icke-professionell om­sorg
hon tar vård om sin gamle far; jag lämnar henne i din vård
○ äv. skötsel av före­mål el. annan före­teelse
fornminnesvård; miljövård; skogsvård; vapenvård
sluten vård äv. ett ord vård på an­stalt
belagt sedan 1766; jfr fornsvenska varþer 'vakt; hägn; väktare'; gemensamt germanskt ord, besläktat med 4var; jfr ur­sprung till omvårdnad, varde, våle
2 minnesmärke vanligen i form av en rest sten med inskription
gravvård; marmorvård; minnesvård
belagt sedan 1541; samma ord som vård 1