publicerad: 2021  
vagn vagnen vagnar
vagn·en
substantiv
[vaŋ´n]
● (fyr­hjuligt) hjälp­medel för mark­transport som saknar egen fram­drivnings­anordning och där­för vanligen dras efter något
JFR kärra
vagnhall; vagnshjul; husvagn; järnvägsvagn; släpvagn
en åk­tur med häst och vagn; ett gods­tåg med 44 vagnar
○ ibland äv. om (spår­bundna) for­don med fram­drivnings­anordning
motorvagn; spårvagn
tar du bussen eller vagnen till centrum?
○ ibland äv. om (del av) bil vanligen i sammansättn.
direktionsvagn; framvagn; herrgårdsvagn
○ äv. (i tekniska samman­hang) om olika maskindelar och dylikt som glider på ett under­lag
traversvagn
○ äv. om enklare rullande an­ordningar
barnvagn; kundvagn; tevagn
femte hjulet under vagnen se hjul
få ändan ur vagnen se ända
inte vara tappad bak­om en vagn var­dagligtinte vara dum eller bort­kommenhon är minsann inte tappad bak­om en vagn, utan finner sig till­rätta i vilket samman­hang som helst
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska vaghn