publicerad: 2021
god
gott goda, komparativ godare el. bättre, superlativ godast el. bäst, i ett stelnat uttryck används godan
ibl. även vardagligt
3go
gott goa, komparativ goare, superlativ goast
adjektiv
[go´d] 
el. [go´]
el. [go´]
1
vanligen med komparativbättre
som har (ett överskott av) de nödvändiga egenskaperna för att fungera tillfredsställande i visst sammanhang; om person
en god hustru; en god make; en god berättare; en gammal god vän
○
äv. om handling el. företeelse
vara i god form; ha ett gott minne; goda nyheter; hon gav honom ett gott råd
○
äv. med tonvikt på hög social ställning el. värdighet (och i en ibland ironisk artighetsfras)
han är av god familj; hon var ett gott parti; han håller sig för god att anlita svart arbetskraft; Min gode man!
○
äv. försvagat som uttryck för rent konstaterande (i neutrumformen)
Jaså, han kommer inte? Gott, då får vi klara oss utan honom
○
ibland substantiverat
hon ville bara göra gott; henne har jag bara hört gott om; ett resultat som lovar gott för framtiden
alla goda ting är tre
se
ting
falla i god jord
se
jord
för gott
för alltidden svåra konsten att fimpa för gott
god afton
se
afton
god fortsättning
se
fortsättning
god förlorare
se
förlorare
god jul
se
jul
god kväll
se
kväll
god middag
se
middag
god morgon
se
morgon
god natt
se
natt
god tvåa
se
tvåa
gott nytt år
se
år
gott slut!
se
slut
gå i god för någon/något
garantera pålitligheten hos någon/någothan har en borgensman som går i god för lånet
ha ett gott öga till någon/något
se
öga
ha god hand med någon/något
se
hand
hålla god min (i elakt spel)
se
min
i god tro
se
tro
i godan ro
se
ro
liten men naggande god
se
liten
nu är goda råd dyra
se
råd
på gott och ont
ursprungligen biblisktinklusive alltdvs. både positiva och negativa inslag:
han beskriver sig som en väldigt emotionell människa – på gott och ont
på mången god dag
se
dag
stå/komma på god fot med någon
se
fot
så god som någon
som är (mycket) braatt åka Vasaloppet är en utmaning så god som någon
belagt sedan 1000-talet (runsten, t.ex. Håkantorp, Västergötland);
vanligen runform kuþan (ack.), fornsvenska goþer; gemensamt germanskt ord, ev. urspr. 'passande'
2
sällan komparativ och superlativ
ordentligt tilltagen
JFR
rejäl 1
ett gott stycke längre bort; en god bit längre bort; jag har god lust att inte gå dit; hon vann med god marginal
○
äv. i uttryck för ekonomisk ställning
som har stora tillgångar
JFR
1likvid
han är god för en halv miljon
en god stund
se
stund
ha det gott ställt
ha en bra ekonomisk situationsom sparsam höginkomsttagare har hon det gott ställt
i god tid
se
tid
vara på god väg
se
väg
belagt sedan ca 1420
Bonaventuras Betraktelser
3
vanligen komparativgodare
välsmakande
god (att+verb)
en god middag; en utsökt god rådjurssadel; ett recept på en riktigt god och saftig kaka som räcker till många; matcha höstgrytan med ett gott rödvin; nu skulle det smaka gott med en kopp te (adverbial)
○
äv. bildligt
angenäm, skön
det kändes gott med massage (adverbial)
(var finns) denna goda cigarr?
se
cigarr
belagt sedan förra hälften av 1400-talet
Östnordiska och latinska medeltidsordspråk
4
vanligen komparativbättre
moraliskt högtstående i tanke och handling; om person
hon är en allt igenom god människa
○
äv. om handling eller dylikt
goda gärningar; goda föresatser; den goda viljan; hon har ett gott hjärta
○
spec. äv.
vardagligt
vanligen i formengo
tilltalande ofta om rar el. söt person
ungarna är så goa
en ann är så god som en ann
se
ann
god man
se
man
god som guld
mycket godhan kan verka lite barsk men innerst inne är han god som guld
inte bli/vara god på någon
något ålderdomligtbli/vara förgrymmad på någonom dina föräldrar får veta det här blir de inte goda på dig
lägga ett gott ord för någon
se
ord
var så god
jag erbjuder dig/er någotsom artighetsfras:
ta en kanelbulle, var så god!
var (så) god och ...
jag ber dig/er att ...var så god och följ med här, så är det snart din tur!
vara i gott sällskap
se
sällskap
vara lika goda kålsupare
se
kålsupare
belagt sedan 1000-talet
runsten, t.ex. Håkantorp, Västergötland
