publicerad: 2021
återhålla
återhöll återhållit återhållen återhållna, presens återhåller
verb
●
vanligen perfekt particip
hålla tillbaka från att utvecklas till full styrka eller i full utsträckning med avseende på (resultatet av) viss handling eller dylikt
JFR
behärska
något är återhållet
återhållen andhämtning; han talade med återhållen, dämpad röst
○
ofta något utvidgat med avseende på (yttre) uttryck för känslor
hon svarade med återhållen irritation
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen);
fornsvenska aterhalda
återhållaåterhållande