publicerad: 2021
åtskilja
åtskilde äv. skiljde, åtskilt äv. åtskiljt, presens åtskiljer
verb
●
ofta perfekt particip
skilja på
någon/något åtskiljer något/några
någon åtskiljer något
någon åtskiljer några
något åtskiljer något
något åtskiljer några
○
äv.
skilja från varandra
makarna lever numera åtskilda
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen);
fornsvenska atskilia, skilia at; se ursprung till
skilja
åtskiljaåtskiljande