publicerad: 2021  
överhet överheten överheter
över·het·en
substantiv
ö`verhet
● mest vid beskrivning av äldre förhållanden ofta bestämd form de personer i sam­hället som har makten
överhetlig; överhetsperson; överhetssamhälle
lydnad mot överheten; det gamla sam­hället med överhet och under­såtar
belagt sedan 1541; av lågtyska overheit med samma betydelse, till obere 'övre'
Vår överhet stod klädd i guldgalon
kring länets hövdings ståtliga person. Gustaf Fröding, Balen (i Nya dikter, 1894)