publicerad: 2021  
räcke räcket räcken
räck·et
substantiv
räck`e
● upprättstående konstruktion av stänger vid trappa eller av­sats av­sedd att fungera som stöd eller skydds­anordning
JFR balustrad
balkongräcke; broräcke; järnräcke; skyddsräcke; trappräcke
han lutade sig mot räcket; hon hängde över räcket för att få se en skymt av idolen; han hoppade över räcket
○ sär­skilt om skyddande an­ordning ut­med väg
mitträcke; vajerräcke; vägräcke
föraren körde in i räcket för att und­vika en kollision
○ ibland om liknande konstruktion med annan funktion
takräcke
belagt sedan 1805; se ur­sprung till räck