publicerad: 2021  
abbot abboten abbotar
abb·ot·en
substantiv
[ab´-] el. [ab`-]
● manlig före­ståndare för munkkloster
JFR abbé
abbotsdöme; abbotsstift
belagt sedan 1355 (fastebrev utfärdat av underlagmannen i Sörmland Finved Larsson (Svenskt Diplomatarium)); fornsvenska abbot; via medeltidslat. av arameiska abba 'fader'