publicerad: 2021
arg
argt arga
adjektiv
1
som känner vrede eller ilska och oftast också visar det; om människor nästan alltid tillfälligt
arg (på någon)
arg (för/över något/att+verb/sats)
arg (för något)
arg (för sats)
arg (för att+verb)
arg (över något)
arg (över sats)
arg (över att+verb)
bli riktigt jävla arg; inte vara arg på någon längre; hon blir ofta arg när man kritiserar henne
○
om djur (och någon gång äv. om person) äv. vanemässigt
arga katter får rivet skinn; en arg ung man; en arg och stridbar kvinna
arg som ett bi
mycket arghon var arg som ett bi efter den snöpliga förlusten
belagt sedan 1000-talet (runsten, Saleby, Västergötland (Sveriges runinskrifter));
runform arkRi (dat.), fornsvenska argher 'feg; usel; ond; arg'; gemensamt germanskt ord av ovisst urspr.
2
som avvisar kompromisser om person m.m. i viss funktion
JFR
svår 1
arga fiender; hennes argaste konkurrent
belagt sedan 1528