SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 balalajka balalajkan balalajkor balalajk·an substantiv [-laj`-] ● ett gitarrliknande (ryskt) instrument med trekantig resonanslåda och lång hals spela balalajka belagt sedan 1841; av ry. balalajka med samma betydelse; trol. av ljudhärmande urspr. SO Alfabetisk lista 1bal subst. 2bal subst. bala verb bala sig verb balaklava subst. balalajka subst. balans subst. balansera verb balanserad adj. balanserad (balansera) balansgång subst. Till alla ordböcker