publicerad: 2021
belägg
belägget, plural belägg, bestämd plural beläggen
be·lägg·et
substantiv
1
faktum som stöder något antagande el. något resonemang, någon utsaga etc.
SE
belägga 5
belägg (för/på något/sats)
belägg (för något)
belägg (för sats)
belägg (på något)
belägg (på sats)
det finns inga säkra belägg för att mutor förekommit; han saknar belägg för sina påståenden
○
spec. om påvisad förekomst av (äldre) språklig företeelse
beläggställe
det äldsta belägget på ordet är från 1300-talet
belagt sedan 1857;
av tyska Beleg med samma betydelse; till
belägga
2
täckande lager ofta mer el. mindre tillfälligt, ibland oönskat
radioaktivt belägg
belagt sedan 1887