SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 binnikemask binnikemasken binnikemaskar binn·ike|mask·en substantiv binn`ikemask ● typ av plattmask som lever som parasit i tarmkanalen hos ryggradsdjur, äv. hos människan SYN. bandmask breda binnikemasken; obeväpnade binnikemasken belagt sedan 1740; till lågtyska bindiken, diminutiv till binde '(en) binda', och 1mask!! SO Alfabetisk lista bingolott subst. binjure subst. binjuresubstans (binjure) binka subst. binkasläkte (binka) binnikemask subst. binokel subst. binokelsnodd (binokel) binokulär adj. binom subst. binomialsatsen subst. Till alla ordböcker
