SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 bråkig bråkigt bråkiga bråk·ig adjektiv brå`kig ● som bråkar mycket JFR ostyrig, stökig en bråkig klass; bråkiga ungar ○ äv. allmännare som utmärks av mycket bråk SE bråk 1 det blev en bråkig överresa med färjan; hon kommer från en bråkig hemmiljö belagt sedan ca 1805 SO Alfabetisk lista brådstörtad adj. bråk subst. 1bråka verb 2bråka subst. bråkdel subst. bråkig adj. bråkmakare subst. bråkning (bråka) bråkräkning (bråk) bråkstake subst. bråkstake (bråk) Till alla ordböcker