publicerad: 2021  
förborga förborgade förborgat
verb
[-bår´ja]
● vanligen perfekt particip dölja något (vanligen något abstrakt)
något är förborgat (för någon)
en väl förborgad hemlighet
belagt sedan 1544; till lågtyska vorborgen 'förborgad', till verbergen 'gömma'; jfr ur­sprung till bärga
förborgaförborgande