publicerad: 2021  
förege föregav, föregett, föregiven föregivna, presens föreger
även åld.
föregiva föregav, föregivit, föregiven föregivna, presens föregiver
verb
fö`rege el. fö`regiva
● an­föra som (viktig) faktor
någon föreger något/sats
någon föreger något
någon föreger sats
han före­gav sjukdom som skäl för sin från­varo
○ i perfekt particip vanligen med stark bi­betydelse av ifråga­sättande
JFR förment
något är föregivet (av någon)
regimens före­givna fredsvilja
belagt sedan 1527; jfr tyska vorgeben med samma betydelse
föregeföregivande