publicerad: 2021  
förhålla förhöll förhållit, presens förhåller
verb
förhåll´a
● få (häst) att minska tempot med tyglarnas hjälp
JFR hålla 1
förhålla något
när man gör halt an­vänder man de förhållande hjälperna
belagt sedan 1752; jfr tyska verhalten med samma betydelse
förhållaförhållande, förhållning
förhålla sig