publicerad: 2021  
förpliktiga förpliktigade förpliktigat
verb
förplik´tiga
● ofta presens particip förplikta
förpliktiga (någon att+verb)
förpliktiga (någon till något/att+verb)
förpliktiga (någon till något)
förpliktiga (någon till att+verb)
en moral­filosof som menar att det förpliktigar att vara privilegierad; en till intet förpliktigande formulering
belagt sedan 1760
förpliktigaförpliktigande