publicerad: 2021  
förstena förstenade förstenat
verb
förste´na
● vanligen pass. el. perfekt particip förvandla till sten
någon/något förstenas
någon förstenas
något förstenas
någon är förstenad något är förstenat
○ vanligen bildligt göra helt orörlig och ibland känslo­kall
förstenade hjärtan; han förstenades av fasa; hon stod som förstenad och såg bilen köra mot stupet
belagt sedan 1702
förstenaförstenande, förstening