publicerad: 2021  
fadder faddern faddrar
faddr·ar
substantiv
fadd´er
● dopvittne ur­sprungligen med upp­gift att hjälpa till med barnets upp­fostran
faddergåva
någons fadder
fadder till/åt någon
fadder till någon
fadder åt någon
fadder för någon/något
fadder för någon
fadder för något
bebisens mor­bror stod fadder vid dopet
○ äv. om person el. grupp som hjälper någon (i begynnelse­skede), ibland med pengar, el. står som initiativ­tagare till något
fadderbarn; fadderfamilj; fadderverksamhet
hon är fadder för några av de nyinskrivna studenterna; partiet vill gärna stå fadder för reformen
belagt sedan 1491 (Skrifter till Läsning för Klosterfolk); fornsvenska fadder; av lågtyska vadder med samma betydelse, även gevadder (tyska Gevatter); efter lat. compat´er 'medfader'