publicerad: 2021  
1flotta flottan flottor
flott·an
substantiv
[flåt`a]
● enhet som ut­gör samman­fattningen av ett större an­tal far­tyg särsk. om ett lands samtliga sjöstridskrafter el. naturlig del av dem
en flotta (av några)
armén, flyget och flottan; sjunde flottan
○ äv. om större mängd civila far­tyg, spec. om ett lands el. ett rederis samtliga handels­fartyg vanligen i sammansättn.
fiskeflotta; handelsflotta
○ ibland ut­vidgat
bussflotta; vagnflotta
belagt sedan ca 1452 (Nya eller Karls-Krönikan); fornsvenska flotha; svensk böjnings­form av lågtyska vlote 'flotta; flotte'; identiskt med flotte; till flyta
Engelska flottan har siktats vid Vinga, o'boy, o'boy, o'boy.
Inlednings­raden i sång av Lasse Dahlquist (1947)
2flotta flottade flottat
verb
[flåt`a]
● transportera (timmer eller dylikt) i strömmande vatten
flottare; flottled
någon flottar något
flotta timmer
belagt sedan 1576; till flotte
flottaflottande, flottning
flotta ned, flotta ner