publicerad: 2021  
sammanhang samman­hanget, plural samman­hang, bestämd plural samman­hangen
samm·an|­hang·et
substantiv
samm`anhang
1 an­knytande eller om­givande om­ständigheter ofta mycket abstrakt, om före­teelser som hänger ihop på något sätt
SE hänga samman JFR kontext
arbetssammanhang; forskningssammanhang; miljösammanhang
ett citat lös­ryckt ur sitt samman­hang; hon är oprövad i större samman­hang; NN syns ofta i internationella samman­hang; i detta samman­hang vill jag sär­skilt om­nämna NN:s in­sats
omedelbart och i ett samman­hang något ålderdomligtomedelbart och utan av­brotthan förklarade sig redo att omedelbart och i ett samman­hang redo­göra för sina levnadsvanor in­för polisen
belagt sedan 1744; efter tyska Zusammenhang med samma betydelse, till hangen 'hänga'
2 system av logiska förbindelser vanligen av typen orsak–verkan
kausalsammanhang; orsakssammanhang
sammanhang (i/med något)
sammanhang (i något)
sammanhang (med något)
sammanhang (mellan några)
det var svårt att få något samman­hang i tv:s rapportering
belagt sedan 1709