publicerad: 2021
frånvaro
frånvaron
från|varon
substantiv
●
vistelse på annan plats än den förväntade
(under) någons frånvaro
frånvaro (av någon/något) (från något)
frånvaro (av någon) (från något)
frånvaro (av något) (från något)
beslutet fattades under ordförandens frånvaro
○
spec. i skolsammanhang
frånvarohantering; skolfrånvaro
hög frånvaro; ogiltig frånvaro; anmäla frånvaro; frånvaro utan giltigt förfall; klassföreståndaren rapporterade frånvaron
○
spec. äv. i juridiska sammanhang
han anhölls i sin frånvaro, misstänkt för mord
○
spec. äv. om vistelse på annan plats än arbetsplatsen etc.
vikariera vid någons frånvaro
○
äv. bildligt, särskilt
avsaknad
absolut frånvaro av humor
lysa med sin frånvaro
väcka uppmärksamhet genom sin frånvaroVasaloppet närmade sig, men snön lyste med sin frånvaro