publicerad: 2021  
gehör gehöret
ge·hör·et
substantiv
gehö´r
1 förmåga att upp­fatta och bedöma ton­höjd
JFR musikalitet, musiköra
gehörsövning
bra gehör; dåligt gehör; öva upp sitt gehör
○ äv. förmåga att ur minnet åter­ge en melodi
spela på gehör
○ äv. bildligt
hon har säkert gehör för vad publiken vill ha
absolut gehör ut­präglat minne för ton­höjdefter­som hon hade absolut gehör kunde hon direkt av­göra styckets ton­art ○ äv. bildligthan är konstnärligt lagd och har absolut gehör för in­redning och design
belagt sedan 1761; av tyska Gehör med samma betydelse; till höra
2 i vissa ut­tryck förståelse och sam­tycke hos annan person
JFR acceptans, bifall 2, gensvar
(få) gehör (för något) (hos någon)
få gehör för sina åsikter; vinna gehör för sina idéer; hennes förslag väckte gehör
belagt sedan 1647