publicerad: 2021  
1go ingen böjning
substantiv
[gå´]
● ett komplicerat japanskt bräd­spel där det gäller att om­sluta så stora om­råden som möjligt med små brickor ("stenar") som placeras ut en efter en och sedan inte får flyttas
gobräde; godator; gospelare
belagt sedan 1908; av jap. go med samma betydelse
2go ingen böjning, utrum
substantiv
[gåo´]
● var­dagligt initiativ­kraft och framåt­anda
det är ingen go i laget
belagt sedan 1965; av engelska go med samma betydelse, till go 'gå; färdas'; se ur­sprung till gå