publicerad: 2021  
hämnas hämnades hämnats
verb
häm`nas
● ut­föra bestraffande handling (mot någon) för att skaffa sig personlig upp­rättelse för skada el. oförrätt som man blivit till­fogad; ofta genom olaglig handling
JFR vedergälla
någon hämnas (på någon) (för något/sats)
någon hämnas (på någon) (för något)
någon hämnas (på någon) (för sats)
han hämnades på dem genom att starta en förtals­kampanj; hon hämnades på värden genom att an­mäla honom för hyres­nämnden
○ äv. med av­seende på skadan el. oförrätten (el. den för­fördelade) hämna
någon hämnas (någon/något)
någon hämnas (någon)
någon hämnas (något)
han kände sig skyldig att hämnas skymfen; hon kände sig förpliktad att hämnas sin bror
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska hämnas
hämnashämnande, hämnd