publicerad: 2021  
värdinna värdinnan värdinnor
värd·inn·an
substantiv
värdinn`a
1 kvinnlig värd särsk. vid festligare till­ställning
JFR 2värd 1
värdinneplikt
hon var värdinna på ambassad­mottagningen; värdinnan skålade med gästerna en efter en; en perfekt värdinna som genast såg om någon av gästerna inte trivdes
○ någon gång äv. om kvinna som hyr ut rum mest vid beskrivning av äldre förhållanden
värdinnan tillät inga dam­besök på rummet
belagt sedan 1413 (testamente upprättat av Olof Jönsson till förmån för bl.a. Uppsala domkyrka (Svenskt Diplomatarium)); fornsvenska värdinna; av lågtyska werdinne med samma betydelse; till 2värd!!
2 ofta i sammansättn. kvinna med upp­gift att stå till tjänst med service åt kunder, resande m.m.
flygvärdinna; hotellvärdinna; konferensvärdinna
belagt sedan 1952