publicerad: 2021  
illusion illusionen illusioner
il·lus·ion·en
substantiv
[-∫o´n]
● själslig före­ställning utan egentlig mot­svarighet i verkligheten men vanligen betingad av feltolkning av något existerande fenomen
JFR hallucination, inbillning
en illusion (av något/att+verb/sats)
en illusion (av något)
en illusion (av sats)
en illusion (av att+verb)
perspektiv­måleriet ger illusion av rymd
○ spec. fel­aktig upp­fattning
JFR skenbild
det är en illusion att tro att hans handlande dikteras av ideella motiv
○ spec. äv. falsk förhoppning
vi gör oss inga illusioner om deras av­sikter
○ spec. äv. om idealistiska före­ställningar och dylikt
förr trodde han alla människor om gott men nu har han förlorat alla illusioner
belagt sedan 1798; av lat. illu´sio 'gäckeri'; till illudera