SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 karabinjär karabinjären karabinjärer karab·inj·är·en substantiv karabinjä´r ● person som tillhör militärt organiserad polis i Italien JFR gendarm belagt sedan 1729; av franska carabinier, ita. carabiniere med samma betydelse, till carabine, se ursprung till karbin SO Alfabetisk lista kapverdisk adj. kapverdiska subst. kar subst. 1kara subst. 2kara verb karabinjär subst. karaff subst. karaffin subst. karaffvin (karaff) karakterisera verb karakteristik subst. Till alla ordböcker