publicerad: 2021  
komet kometen kometer
kom·et·en
substantiv
kome´t
● typ av himla­kropp som har lysande svans och som går i en bana runt solen och växer i ljus­styrka när den närmar sig den
kometbana; komethuvud; kometsvans
en ljus­stark komet
○ äv. bildligt om någon som plötsligt visar utom­ordentliga kvaliteter
kometkarriär; finanskomet
belagt sedan 1556; 1965 i bildlig bemärkelse; bildn. till grek. kom´e 'hår'; jfr ur­sprung till koma 2