publicerad: 2021  
konduktör konduktören konduktörer
kon·dukt·ör·en
substantiv
konduktö´r
● något ålderdomligt person som säljer och kontrollerar biljetter och andra färd­bevis på tåg etc.
JFR tågvärd
konduktörsuniform; tågkonduktör
"Några nypåstigna?" ropade konduktören
belagt sedan 1819; av franska conducteur med samma betydelse; till lat. condu´cere 'samman­föra'; jfr ur­sprung till duchesse, kondottiär, konduktor, reducera