publicerad: 2021  
kura kurade kurat
verb
ku`ra
● stå eller sitta hop­krupen och med upp­dragna axlar för att skydda sig mot regn, kyla el. fara av något slag; äv. i fråga om liknande liggande ställning
någon kurar
det regnade ute och de satt och kurade i tältet; pigg­svinet kurade i sin håla
○ äv. försvagat sitta och ha det lugnt men ibland tråkigt
hon satt i ett hörn och kurade
kura skymning se skymning
belagt sedan 1643; gemensamt germanskt ord med urspr. bet. 'sitta böjd'
kurakurande, kurning
kura ihop sig