publicerad: 2021  
vigsel vigseln vigslar
vig·seln
substantiv
[vi´g-] el. [vik´-]
● hög­tidlig akt var­vid äktenskap in­gås i religiös el. civil form
SE viga 1 JFR bröllop, giftermål
vigselförrättare; vigselring; kyrkvigsel
kyrklig vigsel; borgerlig vigsel; förrätta en vigsel
vigsel (med någon) vigsel (mellan några)
vigseln ägde rum med bara den närmaste familje­kretsen när­varande
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska vighsl; till viga