publicerad: 2021  
misstycka misstyckte misstyckt, presens misstycker
verb
miss`tycka
● ogilla handling eller dylikt som på något sätt berör en själv
någon misstycker (sats)
jag lånar din penna, om du inte miss­tycker; du miss­tycker inte att jag talar upp­riktigt?
belagt sedan 1673; jfr fornsvenska misthykkia 'miss­haga'
misstyckamisstyckande, misstycke