publicerad: 2021  
mycket som komparativ används mer el. mera; som superlativ används mest
även vardagligt
mycke
myck·et
adverb
myck`et el. myck`e
● i stor mängd eller om­fattning i det av­seende som fram­går av samman­hanget
MOTSATS 1föga, 1lite JFR 2bra 2
mycket tidigt på morgonen; hon joggar mycket; han körde mycket snabbt
○ äv. i mer själv­ständig an­vändning
tack så mycket; han är inte mycket till sjö­man; han arbetade inte så mycket för sin egen skull som för barnens
○ äv. med försvagad grad- el. kvantitets­betydelse
det är mycket möjligt att hon har rätt; hon tyckte att hon kände igen honom och mycket riktigt – det var den om­talade författaren
det vill mycket till det krävs extra­ordinära in­satser eller om­ständigheterdet vill mycket till för att landets justitie­kansler ska vika från sin av­sikt att väcka åtal
ha mycket att stå i ha mycket att görade hade mycket att stå i in­för semester­resan
ha mycket (pengar) att röra sig med se röra sig
inte göra så mycket väsen av sig se väsen
inte ha mycket till övers för någon/något se övers
inte mycket att hänga i gran(en) se gran
inte mycket att hänga i julgran(en) se julgran
inte vara mycket att be för se be
mycket väl se väl
så mycket du vet det! och där­med basta!nu kommer du hem med detsamma, så mycket du vet det!
så mycket mer som se mer
ta sig för mycket till bästa se bra
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska mykit; neutrumform av mycken