publicerad: 2021  
passa på passade passat
pass·ar på
verb
passa på´
1 ut­nyttja tillfälle(t)
någon passar på och/att+verb
någon passar på att+verb
någon passar på och
vi måste passa på och köpa paprikor när de är som billigast!; om vi skulle passa på att besöka NN när vi än­då är här
○ äv. med konstruktions­växling utnyttja
någon passar på (något)
passa på till­fället
belagt sedan 1750
2 ofta imperativ, äv. i formenpass på vara på sin vakt mot någon/något
SE passa 1 JFR passa sig 1
påpassad
någon passar på (något/sats)
någon passar på (något)
någon passar på (sats)
pass på så att du inte råkar illa ut!
belagt sedan 1678